[fullwidth_text alt_background=”none” width=”2/3″ el_position=”first”]

Vägen tillbaka började en sen novembernatt 2004.

Jag stod och stirrade ut över det mörka och kalla vattnet. Den vita månen speglade sig över vattenytan och tystnaden var total.

Hur kunde det bli såhär? Hur kunde JAG bli såhär? Hur kunde det gå såhär långt? Rädd för precis allting. Rädd för att gå på stan. Rädd för att jobba. Rädd för att gå till affären. Ja, till och med rädd för att träffa mina vänner som jag tycker om.

Ångesten hade tagit över mig och nu blickade jag ut över den sjö som skulle rädda mig. Jag ville egentligen inte ta mitt liv, men det kändes som att ångesten aldrig skulle bli bättre. Sju års malande ångest som bara blev värre och värre, trots att jag verkligen försökt att bli bättre, om och om igen. Mitt liv hade skurits bort bit för bit och nu hade min lilla bubbla som fanns runtomkring mig spruckit. Ingen trygghet fanns kvar. Min lägenhet som tidigare varit en fristad hade nu blivit ett fängelse där jag var inlåst med min egen ångest.

Tankarna flög runt som mördarbin i huvudet på mig, men det var två tankar som surrade extra starkt:

”Hellre lida orätt än att göra orätt” som Sokrates hade sagt när han blivit dömd till döden för att förleda ungdomen och inte visa tillräckligt respekt för Gud.

”Man ska inte medvetet döda levande varelser” som buddhister tror är en vettig ståndpunkt i livet.

Att ta mitt liv skulle vara att göra orätt mot mig själv och framförallt andra. Att ta mitt liv skulle också innebära att jag medvetet dödade en levande varelse: mig själv. Innerst inne ville jag leva ett normalt liv och uppleva nya saker. Innerst inne visste jag att jag hade potential och livsglädje.

Jag stod inför en konfrontation med mig själv. En konfrontation med mitt förflutna och min nuvarande situation. En konfrontation mellan ångest och livsglädje. Jag stod inför valet att antingen ge upp och ta mitt ångestfyllda liv eller att kämpa och vinna tillbaka mitt liv.

Min plan var att äta en karta Xanor, för att sedan hoppa från en brygga, ner i iskallt vatten, simma ut en bit, sjunka ner i vattnet, ta ett djupt andetag och försvinna i vattnets mörker.
Det var en idiotisk plan och jag förstod att det var ett rop på hjälp snarare än en vilja att inte längre leva. Jag log åt mitt vansinne och bestämde mig för att cykla hem och ta kontakt med psykakuten. Än var inte sista kapitlet skrivet i mitt liv.

Det var inget svårt val. Jag ville leva, även om det skulle innebära lidande. Vägen tillbaka, hade börjat. Och det skulle gå mycket snabbare än jag trodde.

Idén att skriva denna bok väcktes i och med mitt växande intresse för psykologin som vetenskap under mina år som student vid Örebro Universitet. Jag har alltid varit intresserad av personlig utveckling, men aldrig kunnat sätta fingret på vad personlig utveckling egentligen innebär. I och med min utbildning i psykologi har jag sakta lärt mig att begrepp som ”kärlek”, ”växa” och ”utveckling” alltid bör förklaras och redas ut. Bakom begreppen finns teorier och definitioner som hjälper till att reda ut begreppens betydelse. I och med detta blir vårt beteende mer begripligt. Den nya kunskapen kan i sin tur användas till konkreta handlingar som leder till positiva förändringar i vardagen vilket i sin tur leder till ökat välmående.

Du har säkert någon gång hört frasen: ”Uppfostra ditt barn med kärlek”. Det är något som alla människor förhoppningsvis håller med om. Men vad är egentligen en ”kärleksfull uppfostran”? Innebär det att man verkligen, verkligen älskar sitt barn, eller kan kärlek översättas i handlingar som får konsekvenser? En alkoholist kanske verkligen, verkligen älskar sitt barn men ändå ”väljer” att ägna mer tid åt alkohol än åt barnet. Älskar alkoholisten då sitt barn mer än alkoholen? Nu är visserligen alkoholism en sjukdom och inte ett val, men det visar ändå på hur begrepp som kan verka självklara snabbt kan byta form och betydelse. Det är lätt att säga vad saker betyder, men svårare att att vara konsekvent i sitt agerande. Psykologin hjälper till att förklara varför vi ibland inte agerar i samförstånd med våra egna värderingar och tankar. Eftersom ångestproblematik ofta bygger på ett “glapp” mellan det vi tänker och det vi gör, blir det extra viktigt att sätta sig in i begrepp, tankar och agerande.

Inom självhjälpslitteraturen har jag upptäckt många värdeladdade ord som inte reds ut och som inte är förankrade i forskning. Ett exempel är “positivt tänkande”. ”Konsten att tänka positivt” är visserligen en ädel konst, vad den nu innebär. Men om man lider av ångestproblematik då ens besvär består av att man inte tänker positivt, bör vi titta djupare på problematiken snarare än att ge rådet att ”börja tänka positivt”. Positiva tankar är ett resultat av lösningen, men det är inte lösningen. När jag hade ångest och mådde som sämst kunde jag inte förmå mig att tänka positivt hur mycket jag än försökte.

Min ambition med den här boken är att inte fastna i alla klyschor som finns i många självhjälpsböcker. Det ska jag göra genom att vara personlig och hänvisa till teorier och forskning som förklarar begrepp så utförligt som möjligt. Anledningen till denna approach är att jag tror att rationellt tänkande och grundläggande kunskap i ämnet psykologi är en viktig komponent vid behandling av ångestproblematik.

I slutändan kommer även mina teorier handla om egna värderingar som i mångt och mycket är baserade på personliga erfarenheter som hänger lösa i begreppsvärlden. Det viktiga är att teorier och förslag på behandlingar och lösningar redovisas så att de kan kritiseras och forskas vidare om framöver. Min förhoppning är att det ska finnas en röd vetenskaplig tråd genom hela boken, trots att ett visst mått av mystik inte går att undvika. Värderingar är något vi alla har och något vi ska kunna stå för även om vi inte alltid kan förklara dem vetenskapligt.

Psykologi är ingen exakt vetenskap. Det finns många olika psykologiska teorier som förklarar varför vi beter oss och tänker som vi gör, men få teorier ger en fullständig förklaring på vårt beteende och våra tankar. ”Vägen Tillbaka” innehåller en eklektisk (integrerad, mångfaldig) förklaringsmodell så att man ska kunna prova olika behandlingsalternativ om det första inte fungerar. Behandlingseffekter är individuella inom psykologin och det är därför viktigt med olika verktyg att kunna använda sig utav. Det kommer inte finnas någon magisk KBT-kurs eller universell buddhistisk visdom i den här boken. Däremot kommer boken innehålla KBT-verktyg och humanistiska tips som framförallt försöker föra ideal närmare verkligheten, vilket skulle kunna vara jämförbart med buddhistisk visdom. Syftet är att steg för steg ta sig till en mer fungerande vardag och därmed nå ökat välmående.

Jag är inte ensam om att skriva böcker i hur man ska kunna utvecklas och må bättre. Det finns olika typer av böcker i genren ”självhjälp” och ”personlig utveckling” som riktar sig till olika målgrupper med olika typer av ångestproblematik. Här är några exempel:

– ”Det handlar om att härda ut…” böcker

Böcker som oftast är skrivna av personer med psykologisk problematik, som skriver boken i terapeutiskt syfte för att själva stå ut med den psykologiska problematiken. Dessa böcker riktar sig främst till personer som har provat många behandlingsalternativ utan framgång. Många uppfattar det som ”renande” att läsa om andra som har det jobbigt och som kämpar hårt med vardag och mående. Det kan också ses som en kvalitativ forskningsmetod där man skriver dagbok och noterar det som händer.

– Böcker som utgår från ett visst psykologiskt perspektiv och en viss behandlingsmetod (exempelvis KBT)

Böcker som oftast hyllar effektiviteten av en specifik metod och förklarar hur behandlingsmetoden används. Bra om man vill ha kunskap om dessa specifika behandlingsmetoder. boken är väl förankrad teoretiskt, så är det en bra källa till kunskap. Just nu är KBT oerhört populärt och det skrivs böcker där det mesta sägs kunna botas med KBT. Det är bra att det skrivs böcker ur enskilda perspektiv. Det kan vara viktigt att metoder bibehåller sin integritet och teori. Mer eklektiska böcker förlorar teoretisk styrka.

– ”Kom igen nu!” böcker

Coachnings- och motivationsböcker som ofta innehåller förenklade recept till lycka. Personligen har jag svårt för dessa böcker. De känns som en profitering på de som mår dåligt, även om syftet säkert är att hjälpa människor. Min åsikt är att det finns bättre alternativ för personer med psykologisk problematik. Har man lättare problem kan en sån här bok vara användbar. Motivation är dock en nyckel till att ta sig ur sin problematik, men motivationen kan hämtas från i stort sett vilken källa som helst.

– Framgångsberättelser

Personliga berättelser av eller om personer som blivit av med, eller lärt sig hantera, sin psykologiska problematik. Det är uppmuntrande att läsa om personer som framgångsrikt lyckas leva med sin problematik, eller till och med neutralisera den. Dessa typer av böcker brukar dessutom vara välskrivna och spännande att läsa.

– Hemsnickrade teorier om personlig utveckling

Är man intresserad av exempelvis buddhism och andlighet vill man kanske läsa en bok som handlar om buddhistisk filosofi och psykologi. Trots att jag tror på nyttan och nödvändigheten av ett konstruktivt förhållningssätt till livet så tvivlar jag på den kliniska effekten av denna typ av böcker. Livsåskådning påverkar välmående, men jag är av åsikten att man bör se kliniskt på sin psykologiska problematik och försöka behandla den enligt så evidensbaserade metoder som möjligt. Dock kan man samtidigt fördjupa sig i livsåskådningar om man intresserar sig för det.

Buddhismen har exempelvis haft en viktig och central roll för mig personligen. Trots att jag haft ångest har jag försökt ha ett konstruktivt förhållningssätt till min situation och livet. Min psykologiska problematik blev dock bättre först när jag fick klinisk behandling. Det är lätt hänt att man anklagar sig själv onödigt mycket genom nyandliga behandlingar som ofta fokuserar på tanken och att man har (eller bör ha) stor kontroll över den. Riktigt så enkelt är det inte.

– Självhjälpsprogram

Kliniska självhjälpsprogram som är utvecklade för distansbehandling. Innehåller ofta steg för steg manualer med hemläxor. Framförallt brukar dessa typer av böcker rikta sig till en specifik typ av problematik (exempelvis social fobi) och hålla sig till en specifik behandlingsmetod (oftast KBT).

– Populärvetenskapliga handböcker av psykologer och forskare i psykologi

Böcker som främst riktar sig till terapeuter eller psykologistudenter och som är djupare i teoretisk förankring och vetenskaplig referens. Saknar oftast en personlig länk, men innehåller mycket kunskap.

***

Vad är då detta för typ av bok egentligen?

Den här boken innehåller ett självhjälpsprogram med självbiografiska inslag och referenser. Självhjälpsprogrammets upplägg bygger på min teori om välmående som jag kallar för ”välmåendehexagonen”. Bokens syfte är att motivera dig, öka din kunskap, erbjuda dig verktyg och framförallt förmedla hur vägen tillbaka från ångestproblematik kan se ut. Det kommer inte fokuseras på någon specifik psykologisk teori, däremot kommer boken huvudsakligen bygga på KBT, humanistisk psykologi och psykodynamisk teori. Det finns ingen evidens om att just den här kombinationen har extra bra effekt, är viktigt att påpeka. Med andra ord, ingen forskning har ännu gjorts om detta program.

Den integrerade delen med praktiska tips handlar om hur man tar kontakt (och kommer någonvart…) med sjukvården, psykiatrin, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och andra myndigheter som man ofta kommer i kontakt med (och är beroende av) när man lider av psykologisk problematik och ångest. Ofta är det tyvärr så att man själv måste känna till sina rättigheter så att man inte blir orättvist behandlad eller negligerad. Den här delen behandlar också hur man söker professionell hjälp för sin psykologiska problematik eller ångest, om självhjälpen inte fungerar. Ett och annat råd till politiker och psykiatrin kommer också dyka upp i boken! Välmående är en interaktion mellan samhälle och individ.

Boken är framförallt riktad till personer som lider av ångestproblematik och som känner att vardagen begränsas på grund av detta. Anhöriga, psykologistudenter, professionella och allmänt intresserade kan också ha nytta av boken. Rent politiskt är välmående en viktig fråga och det är min ambition att alla ska kunna få en så effektiv behandling mot depression, social fobi och panikångest som möjligt.

Vi med ångest, eller vi som har haft ångest, måste också göra vårt för att inte marginaliseras. Jag vill ge personer med ångest en röst eftersom det är svårt att göra sig hörd när man inte orkar med vardagen på det sätt man önskar.

Ingen väljer ångest.

Nu kör vi!

[/fullwidth_text] [fullwidth_text alt_background=”none” width=”1/3″ el_position=”last”]

Förord

Inledning

Vad är Välmående?

Vad är Ångest?

[/fullwidth_text]