Mitt främsta mål för tillfället är att doktorera. Att forska och förstå forskning i psykologi kommer naturligt för mig, och därför vill jag satsa på en akademisk karriär. Det ämne inom psykologin som jag är mest intresserad av är välmåendeforskning, som forskar kring vad som får människor att må bra. För att förstå välmåendeforskning behövs tydliga definitioner, vilket ibland saknas. Därför vill jag definiera och utveckla en modell som kan mäta välmående. En sådan modell kan vara användbar vid utvärderingar av välmående.

Ett exempel på vilket område som skulle ha nytta av en sådan modell är preventionsvetenskapen, som arbetar med att förebygga psykologiska problem. Förebyggande program och åtgärder behöver utvärderas för att se om de är effektiva. Eftersom nästan alla förebyggande program och åtgärder har som mål att på sikt öka individers välmående, bör det finnas en modell som kan utvärdera om så sker.

“Min” modell kallar jag jag för “välmåendehexagonen” som är ett multidimensionellt mätinstrument för välmående. Välmåendehexagonen mäter sex olika typer av välmående:

  • Socialt välmående
  • Välmående i sysselsättning
  • Beteendemässigt välmående
  • Känslomässigt välmående
  • Subjektivt välmående
  • Existensiellt välmående

Dessa kategorier är indelade i två huvudgrupper: mentalt välmående och beteendemässigt välmående; hur människor mår (känner sig) och fungerar.

Att utvärdera en skala och dess validitet är ett gigantiskt statistiskt projekt. Trots att jag har de flesta definitioner klara, är skalan i behov av utvärdering, vilket blir det andra steget i processen (där det första steget är själva definitionen, motiverandet och bygget av skalan).