Jag har misslyckats med det mesta i mitt liv. Jag har misslyckats med att få toppbetyg i skolan, trots att jag förmodligen hade kunnat få det om jag pluggat mer. Jag har misslyckats med att tidigt etablera mig i arbetslivet. Jag har misslyckats med att ta min masterexamen. Jag har misslyckats med att skriva klart flera böcker jag påbörjat. Jag har misslyckats med att starta flera egna företag. Jag har misslyckats med att bli en bra innebandyspelare. Jag har misslyckats med att vara vegetarian. Jag har misslyckats att hålla den här bloggen vid liv.

Mitt liv är med andra ord ett ständigt misslyckande. Sådan är min personlighet. Jag orkar sällan hela vägen fram.

Trots detta lever jag ett lyckligt liv med min fru och har ett arbete jag trivs bra med. Jag känner mig stimulerad och har många idéer och projekt som ligger och kokar till sig i min hjärna i väntan på den där energin som då och då dyker upp.

Skulle jag varit lyckligare om jag inte misslyckats hela tiden? Jag vet faktiskt inte. Jag skulle helt klart haft högre inkomst och blivit en forskarprofil, men samtidigt skulle kanske inte detta passa mig som person. Jag tror jag är precis där jag vill vara och anledningen till det är att jag trots misslyckanden inte gett upp. Jag har hela tiden strävat efter att nå mina mål och bli den jag vill vara. Även om jag inte når hela vägen fram till målen, så kommer jag en bit på vägen för varje försök jag gör.

Jag är övertygad om att jag en dag kommer nå mina mål och faktiskt kunna göra lite skillnad till det bättre i samhället genom mina tankar och teorier om välmående. Tills dess har jag det bra som det är.

Var inte rädda för att misslyckas.