Att prata om och få feedback på problem är av stor vikt för vårt välmående. Vanligtvis kallar vi dessa samtal för terapeutiska samtal. Det går att dela upp terapi i två olika typer: samtalsstöd och psykoterapi. Det kan vara svårt för en individ att veta vilken typ av terapeutiskt samtal hen ska välja. I följande artikel förklarar jag vilka skillnader som finns mellan samtalsstöd och psykoterapi.

Samtalsstöd är ett samlingsbegrepp för alla typer av samtal vars syfte är ett ge stöd åt en person som mår psykiskt dåligt. Samtalsstöd kan utföras av allt från familj och vänner till psykologer och psykoterapeuter. Utbildning är med andra ord inte ett måste för att ge samtalsstöd.

Psykoterapi är ett samlingsbegrepp för terapeutiska samtal vars syfte är att behandla personer som mår psykiskt dåligt och som oftast har en diagnostiserad psykologisk problematik.

Både samtalsstöd och psykoterapi har effekt på personer som mår psykiskt dåligt, men psykoterapi har bättre effekt på specifika typer av problematik, förutsatt att evidensbaserade metoder används.

Både när det gäller samtalsstöd och psykoterapi är tre faktorer särskilt avgörande för samtalens effekt:

1. Kunskapen och erfarenheten hos den som ger stödet.

2. Den terapeutiska alliansen, dvs kemin mellan de som har samtalet.

3. Förmågan att motivera och pusha den som får stödet.

En person som är utbildad i psykologi kan sannolikt ge mer effektivt stöd, än en person som är utbildad i lantbruk. En person som har erfarenhet av att arbeta med personer som mår dåligt kan sannolikt ge mer effektivt stöd, än en person som sällan har haft djupare kontakt med personer som mår dåligt. En person som kan “connecta” med den som mår dåligt kan sannolikt ge mer effektivt stöd än den som inte alls når fram till den som mår dåligt. En person som kan inspirera och motivera den som mår dåligt kan sannolikt ge mer effektivt stöd än den som inte motiverar och pushar.

Vid psykoterapi är ytterligare en faktor av vikt för effekten av terapin:

4. Implementering av evidensbaserad metod.

En person som väljer en metod som enligt forskning har effekt på den problematik klienten lider av, kan sannolikt ge effektivare terapi än den som väljer en metod som enligt forskning inte har lika stor effekt som andra metoder. En person som framgångsrikt implementerar metoden kan sannolikt ge effektivare terapi än den som inte implementerar metoden framgångsrikt.

Inom psykoterapin är det därför viktigt att definiera problematiken (exempelvis genom en diagnos), så att en evidensbaserad metod kan väljas.

Det pågår ständig debatt och forskning om vilken typ av stöd eller terapi som är bäst för människor som mår psykiskt dåligt. Vissa typer av problematik har tydligare svar om vilken metod som är mest effektiv, medan andra typer av problematik är mindre känslig för val av metod.

Personer med fobier kan exempelvis effektivt hjälpas med hjälp av KBT. Stödsamtal utan särskild metod är då inte lika effektiv.

Personer med depression har dock visat sig svara OK på de flesta typer av metoder och samtalsstöd. Ingen särskild metod har visat sig överlägsen i den samlade forskningen.

I en perfekt värld skulle alla få gå i terapi hos en psykiater, som både är utbildade läkare och psykologer. En psykiater kan både skriva ut medicin och sätta diagnoser.

Det finns dock en brist av psykiater och de flesta får därför bara tillfälliga samtal med psykiater för bedömning. Övriga samtal sker med psykologer och terapeuter.

I en väldigt bra värld är terapeuter specialiserade på en viss typ av problematik och metod. Tyvärr är det också brist på sådana specialister.

Vanligast inom vården är att få prata med en psykolog eller terapeut som använder sig av psykodynamisk terapi eller KBT. Det är inte heller ovanligt att dessa psykologer och terapeuter använder sig av vanligt samtalsstöd där de använder sig av kunskap och erfarenhet för att ge stöd.

Det finns även andra grupper som erbjuder samtalsstöd, både professionellt och privat. Forskning har visat att samtalsstöd är effektivt även om det utförs av en bekant eller familjemedlem, beroende på de tre faktorer som nämndes ovan. Faktum är att metod spelar mindre roll vid samtalsstöd.

Samtalsstöd är billigare och mer tillgängligt än terapi, och är därför användbart. Men mina tips är att hålla ett öga på följande:

1. Utbildning.

Desto mer kunskap, desto större sannolikhet att få bra feedback.

2. Referenser.

Kundnöjdhet gäller även för de som erbjuder stödsamtal. Bäst är det att ta referenser från sådana du litar på.

3. Pris.

Samtalsstöd bör ligga lägre i pris än terapi. Vanligtvis kostar en timme psykoterapi 500-1000 kronor hos en privat psykoterapeut eller psykolog. Priset för en timme samtalsstöd bör ligga runt 300-500 kronor.

Utöver psykoterapi och samtalsstöd förekommer även alternativa terapimetoder. Det kan vara allt från kristallterapi där olika kristaller sägs balansera sinnet, till mer avancerade hemmabyggda modeller som sägs lösa problem. Det är viktigt att komma ihåg att dessa alternativa terapimetoder saknar evidens och därför inte har lika bra effekt som vanlig psykoterapi. Däremot kan det ha effekt på just dig, om du har ett stort intresse för alternativa behandlingsmetoder. Mitt råd är dock att FÖRST prova evidensbaserade metoder, för att sedan, vid intresse och ekonomisk möjlighet, testa på alternativa metoder. Mitt problem med alternativa behandlingsmetoder är att de lägger in så mycket felaktigheter i marknadsföringen, där metoden sägs bota allt från förkylningar till depressioner och cancer. En klient mår bäst av korrekt information och kunskap, trots att själva samtalet kanske är välgörande.

Det finns ett stort utrymme för både psykoterapi och samtalsstöd inom den offentliga vården och den privata vården. Psykiatrin får inte bli för elitistisk och enbart tillhandahålla psykoterapi, eftersom psykiatrin sällan erbjuder långvarig behandling av psykoterapi. Det måste också finnas utrymme för samtalsstöd där oro och livsproblem kan ventileras. De flesta vårdcentraler har numera en kurator som erbjuder samtalsstöd, vilket är ett steg i rätt riktning.