[spb_text_block pb_margin_bottom=”no” pb_border_bottom=”no” width=”2/3″ el_position=”first”]

Om jag säger “välmående”, vad tänker du på då?

Ordet välmående får mig att tänka på lugn och ro, att ha hittat en plats i livet där man har balans, där man är lika delar trygg som nyfiken och levnadsglad. Att man känner att man har det man behöver, framför allt rent själsligt. Det är klart att det kan ha med materiella saker att göra, men det är inte det första som kommer för mig.

Jag skulle nästan vilja sätta likhetstecken mellan välmående och att “känna livet i sig” som Farbror Nilsson sa…

Känner du balans i livet? Vad kan det lätt bli för mycket eller för lite av?

Jag har kämpat för att få balans i stort sett hela mitt liv och kan väl egentligen ärligen säga att det är först nu, det senaste året, som jag på allvar uppnått det. Innan har det alltid varit för mycket av antingen resande, jakten på nya kickar, eller jobb. Nu jobbar jag visserligen mycket, men jag har hittat en struktur där jag också tillåter mig att bara vara i nuet, ta vara på tiden med min familj, hinna se färgerna och allt levande i naturen, njuta av doften av hö och häst, samtidigt som jag också tillåter mig att fortfarande söka kickarna. Nu finns alla delar med, det fanns det inte förut.

För att komma dit har jag släppt lite på alla krav. Inser att det egentligen inte finns så många måsten.

Jag ser nyckelord som jobb, kickar, familj och natur/djur. Vad jobbar du med?

Jag är författare och skribent.

Hur många timmar i veckan arbetar du? Vad skriver du om?

Jag jobbar nog sammanlagt runt 50 timmar i veckan. Ställt mot minst 60 timmar för några år sedan när jag dessutom hade en position som personalansvarig på ett företag. Jag skriver om kultur, sport (främst hästsport), relationer och livsstil i mina artiklar och krönikor. I mina böcker är det väldigt olika. Har fått en serie barn/ungdomsböcker utgivna som handlar om tonåren, relationer, stall och att ha ett sjukt syskon. Håller nu på med en ny serie, också för barn och ungdomar, som är mer åt äventyrshållet. Dessutom håller jag på att avsluta en vuxenroman som är en sann berättelse om en dömd kvinnas liv, innan och efter domen. Efter den kommer jag att påbörja en thriller/kriminalroman i lite annorlunda tappning för vuxna.

Vad är den största skillnaden i att skriva för barn/ungdomar och för vuxna?

Oj, det är mycket. Dels måste jag i ungdomsböckerna sätta mig in i hur det är att vara barn eller ungdom idag. Det är ju viss skillnad från när jag själv var det eftersom samhället ser annorlunda ut idag. Sedan måste jag också tänka på språket. Det skall vara lämpligt för barn, flyta på bra och vara lagom utmanande utan att vara för svårt eller låta för “vuxet”. Det måste vara trovärdigt att barnen/ungdomarna faktiskt använder just de uttrycken osv. På många plan är det svårare att skriva för barn och ungdomar än för vuxna. När man skriver en vuxenroman krävs det ofta mer research, samt böckerna är längre, vilket gör att de tar längre tid.

Har du någon häst själv?

Ja jag har tre egna hästar.

Det låter som du har hittat de bitar du sätter centralt för välmående? Du har hästar, vilket betyder att du får naturupplevelser. Du har familj. Du har många projekt på gång, som du dessutom fullföljer. Känner du fortfarande ett behov av kickar och nya upplevelser, eller räcker det ganska bra med den balans som nu råder? Jag undrar om det finns några grundläggande mål som du fortfarande inte känner dig uppnått?

Jag känner att jag är på en väldigt bra plats i livet just nu, jag trivs bra med mig själv och min omgivning. Har väl blivit tillräckligt gammal för att ha landat så att säga. Jag tror att jag alltid kommer att ha saker jag vill uppnå, det är för mig en del av livet, jag skulle inte vilja vara utan den känslan. Att ha något att sträva efter, längta efter. Det som ligger närmast tillhands just nu är att jag skulle vilja börja resa lite igen, nu tillsammans med min dotter. Annars känner jag mig väldigt nöjd. Visst finns det projekt, som att fixa med huset, bygga en stuga (en dröm är att ha en stuga i vildmarksstil, timmrad, där jag också har plats för hästarna så att de kan åka med och så kan vi ägna en hel helg åt att bara rida rakt ut i naturen på dagarna och sitta framför en öppen eld och dricka varm oboy och prata på kvällarna. Stugan skall ligga på en plats jag redan sett ut ungefär 10 mil från där vi bor) och så där, men det handlar inte längre om att hoppa bungy jump, fallskärm och sånt, det har jag klarat av.

Har du några politiska åsikter om vilka förutsättningar som krävs för att man ska kunna ha en bra balans, som du anser viktigast, i livet?

Jag vet inte om jag har någon direkt politisk åsikt kring just balans. Jag tror att alla människor, oavsett samhällsskikt, yrke eller bakgrund kan hitta den. Det gäller att våga möta sig själv, våga se alla sidor och sedan ta itu med dem. Det är inte lätt eller roligt alla gånger, men man har allt att vinna på det.

Det finns inga politiska frågor du är extra engagerad i?

Jo visst har jag en del politiska åsikter, främst när det gäller miljöfrågor. Kanske eftersom jag har barn och ser sambandet mellan miljö och framtid, plus att jag precis som du säger verkligen uppskattar och njuter av naturen.

Att vara författare och skribent är ett tufft yrke. Men jag uppfattar dig som en tuff människa som arbetar hårt för att nå de mål du sätter. Har det alltid varit så, eller har du fått någon sorts “arbetsdisciplininsikt” längst med vägen?

Ja jag är nog väldigt viljestark, har klara mål och har nog alltid haft inställningen att kan man drömma det kan man få det. Har varit påhejad av mina föräldrar som alltid har uppmuntrat mig och gett mig tron på att man kan lyckas. Sedan har jag definitivt lärt mig enormt mycket på vägen, gått på en massa smällar. När man gör det kan man välja hur man vill tackla dem. Lägga sig platt och låta motgången äta upp en, eller se över vad som hände, lära sig av den och gå vidare en erfarenhet rikare.

Jag har också lärt mig att vara mer strukturerad med åren.

Det här med strukturen intresserar mig mycket, då jag själv är oerhört ostrukturerad. Eftersom jag också tänker mig familj med barn någon gång så undrar jag hur din struktur ser ut och vad som är viktigt för att den ska fungera?

Som den ser ut nu så är den i mångt och mycket precis så som jag var livrädd för att leva för bara 7 år sedan. Med en hel del fasta rutiner. Jag skydde ordet som pesten innan, jag ville vara fri och spontan. Men jag har lärt mig att med barn i familjen så är rutiner nyckel till att också kunna vara spontan. Med rutiner alla är trygga med och som gör att livet fungerar som ett välsmort klockverk finns det utrymme, kraft och trygghet nog till att kunna vara spontan.

När det gäller arbetet så har jag, som arbetar med fria tider och utan krav på speciell arbetsplats lärt mig att jag måste värna om hur jag lägger upp dagen. Därför börjar jag med något som ger energi. Stallet står alltså först på schemat. Om jag börjar med att belöna mig själv med något jag mår bra av får jag kraft, lust och motivation till allt annat. Sedan åker jag hem och skriver artiklar, gör research och marknadsföring fram tills jag skall hämta min dotter på dagis. Sedan spenderar vi tiden fram till att hennes pappa kommer hem med att förbereda maten tillsammans. Vid middagen pratar alla om sin dag, vi berättar om det bästa med den och pratar även om saker som kan kännas jobbigt. Ibland sätter jag mig med jobb ett par timmar på kvällen efter att min dotter somnat, men innan dess är datorn bannlyst. Två kvällar i veckan har jag mina skrivarkvällar, dvs då hämtar någon annan på dagis och jag åker klockan 15 till mitt stamfik och sitter där och skriver fram till kl 21-22, och då är det bokmanus som gäller. Jag behöver lägga upp det så för att inte splittra mig mellan artiklar och manus och jag blir då väldigt mycket mer effektiv än om jag skall sitta med allt på en gång på dagarna.

Berätta mer om dina hästar och vilken betydelse hästar har haft i ditt liv.

Hästar har en oerhört stor betydelse i mitt liv, har alltid haft. De är mina psykologer, mina andliga vägledare. De ser till att jag släpper allt annat när jag är med dem, fokuserar på nuet, på att känna efter inåt, på att hitta kontakten och samspelet med en annan varelse. De tränar också min kropp och balans och mitt fokus. Jag får komma ut i naturen och se den ur ett annat perspektiv. De har också varit min tillflykt när saker har varit jobbigt. Då har jag varit i stallet och kunnat andas, känt lugnet, något jag inte kunnat annars. Hästar, och många djur, är som andliga och själsliga konservöppnare.

Känner du att författandet är det du vill ägna dig åt i framtiden, eller har du några andra yrkesplaner?

Nej jag vill skriva. Jag har drömt om det sedan jag var åtta år och känner att jag varje dag får leva i min dröm. Jag kan inte tänka mig något mer underbart. Dessutom kan jag ju jobba med precis vad jag vill när jag är författare, endast fantasin sätter gränser. Jag kan utforska hela världen genom mina karaktärer.

Dessutom har jag redan provat på flera andra yrken tidigare. Känner att jag hittat hem nu, precis som det var meningen från början. Tog lite tid innan jag vågade bara.

Vart fick du det slutgiltiga modet ifrån? Var det en gradvis övergång som blev ekonomiskt hållbar, eller vågade du chansa mer?

Jag började skriva artiklar för tidningar lite vid sidan av. Sedan en kväll satte jag mig ner och började skriva på min första bok, som visade sig finnas klar i huvudet redan. Det tog mig inte ens en vecka att skriva den. Jag fick den antagen av förlag ganska omgående och kunde inte förstå min lycka. Andra boken gick av bara farten den med och efter att den var klar kände jag att det är det här jag vill satsa på. Jag pitchade en massa tidningar och företag och lyckades få en massa uppdrag som skribent och sa till slut upp mig från mitt andra jobb. Nu skriver jag bara, böcker blandat med artiklar och texter för företag. Jag håller även en del föreläsningar.

Då tackar jag för den här pratstunden och önskar dig stort lycka till framöver! Finns det några framtida evenemang eller händelser du vill pinga?

Jag har författarsigneringar hela våren och i början av juni (troligtvis) kommer ytterligare en bok i min första serie för barn ut. Under hösten kommer första boken i nästa ungdomsserie, den som är mer som äventyrsböcker, och även den sanna berättelsen om en kvinnlig morddömd.

//

– Mikael Glännström intervjuade Linnéa Berglund via textkonversation.

Bild: Privat.

[/spb_text_block] [spb_text_block pb_margin_bottom=”no” pb_border_bottom=”no” width=”1/3″ el_position=”last”]


timthumb

Linnéa Berglunds
Hemsida

[/spb_text_block]