Sommaren börjar lida mot sitt slut. Värmen sitter kvar i marken och läskar oss i ett par månader till innan höstlöven börjar falla. Idag återvände jag till kontoret efter semestern. Jag har två kontor. Ett i Sandviken och ett två meter från mitt sovrum. Jag tittar ut från kontoret två meter från mitt sovrum och allt känns precis som vanligt. Ganska tråkigt. Ganska ineffektivt. Ganska meningslöst. Hösten är välkommen.

Jag inbillar mig att de flesta människor har ett fullspäckat schema med jobb, ungar, hobbies, partner, träning och massa annat. Själv har jag mängder med timmar till övers som behöver fördrivas på ett eller annat sätt. Visst, jag har också jobb, hobbies, partner, träning och massa annat (inga ungar dock, som kanske är det som tar mest tid), men blir alltid timmar över. Efter sex timmars jobb, med en del motivationsstärkande pauser, är det fortfarande nio timmar kvar av dagen. Det är jättebra, men då infinner sig den där prestationsångesten. Jag borde göra massa vettiga saker. Skriva en bok, pyssla i hemmet, besöka kompisar, träna. Ja, allt sånt där “nyttigt”. Med en koncentrationsförmåga som en apa blir jag istället stressad över uppgifterna framför mig och beslutar mig över att fördriva tiden. Sen får jag såklart dåligt samvete efteråt.

Det är inte enbart att jag är lat. Till 50 procent beror nog min problematik på invand lathet. Men om jag jobbar för hårt eller för mycket utan att ge mig själv tid för reflektion och återhämtning blir min hjärna utmattad. Om det är normalt eller defekt låter jag vara osagt. Ettusen gånger har jag lovat mig själv att bli bättre. Ettusen gånger har jag misslyckats. Inte helt. Delvis är jag ganska duktig. Men min egen ambitionsnivå når jag aldrig upp till.

Nu är det dags för en ny ambitionstsunami om paradigmatiska förändringar.

Först och främst ska jag sköta mitt jobb på 75 % som informationsansvarig på Custice. Anställningen varar september ut. Förhoppningen är att fortsätta på heltid även efter september. Jag kommer jobba med att utveckla hemsida, sociala medier, varumärke, pressreleaser och informationsmaterial. Utöver det vill jag engagera mig mer i produktutvecklingen och försäljningen (på administrativ nivå) så gott jag kan eftersom det är spännande och bra saker att kunna begripa hur det fungerar. Jag trivs bra på Custice och känner ingen direkt oro angående detta. Hösten känns därför ganska trygg (i jämförelse med förra hösten då jag “arbetsrehabiliterades” av Personalstrategerna).

Utöver detta vill jag skriva klart och ge ut boken “Vägen Tillbaka” (självhjälp för personer med ångestproblematik) som i stort sett är klar, men behöver en omarbetning innan det skickas iväg till förlag. Mitt författande har legat på is ett bra tag och jag vet inte om jag har förmågan att fixa till boken på ett bra sätt. Men jag ska i alla fall göra det och bli klar innan sista november. Ca 200-250 omarbetade sidor manus ska vara klart då. Det får bli min stora ambition till hösten. Minst två timmars skrivande varje dag.

I övrigt vill jag fortsätta jobba på mina rutiner när det gäller sömn, mat och träning. Samt träffa kompisar så mycket som möjligt. Samt spendera kvalitetstid med min fru och mig själv. Det skulle vara kul om jag kunde föra dagbok över detta i bloggen, men jag vågar inte ha den ambitionen. Ni lär väl bli varse om hur det går.