För ett par dagar sedan såg jag filmen “Three miles north of Molkom”, som är en dokumentär av den internationella nomind-festivalen i Ängsbacka, norra europas största alternativa festival. Festivalen innehåller musik och workshops av mestadels alternativ newage-inspirerad natur. Filmen väckte en del känslor hos mig. Många positiva och många negativa. Jag är själv buddhist, miljöpartist och brinner för hållbar utveckling och en livsstil i harmoni med natur och våra psykologiska förutsättningar. Välmående är mitt stora intresse.

Det första intrycket är att deltagarna på dessa festivaler är tokiga trädkramare som tror på energier och vill kela med varandra. Och så kanske det är i vissa fall. Jag kan inte göra en analys av Ängsbacka av egen erfarenhet eftersom jag inte varit där själv. Däremot tänkte göra en psykologisk analys och jämföra Ängsbacka och traditionell psykoterapi. Nu är det naturligtvis inte så att alla kommer till Ängsbacka för att kurera sig mentalt, men det är ofta detta som mångas tankar handlar om, när det gäller Ängsbacka.

Först och främst ska vi inte dela upp människor i fack. Alla möjliga typer av människor söker sig till Ängsbacka av alla möjliga typer av anledningar. Vissa kanske vill semestra med sina barn. Vissa kanske vill bo nära naturen tillsammans med likasinnade. Vissa kanske söker efter vänner och relationer. Vissa kanske är väldigt intresserade av andlighet. Vissa kanske är nyfikna på någon av de som uppträder eller håller i en workshop.

Men jag tänkte alltså fokusera på de som kommer till Ängsbacka för att kurera sig mentalt, i terapeutiskt syfte. För det är ändå dessa människor som är i störst behov av kvalitativt stöd för att kunna må bättre. Att vara där i underhållande eller utvecklande syfte är annorlunda, och där gäller väl samma regler för vilken typ av intresse som helst. Det är ok, så länge man mår bra av det och så länge det inte går ut över andra viktiga delar i livet: relationer, ekonomi osv.

Jag kommer använda mig av två experimentella grupper: en grupp som träffas med psykolog på öppenpsykiatrin, samt en grupp som träffas på Ängsbacka.

KONTINUITET

Ängsbacka: **
Terapi: ****

Kontinuitet är viktigt i all sorts utveckling. Utveckling är träning och träning ska ske kontinuerligt. Ängsbackafestivalen håller på en vecka och erbjuder ingen längre kontinuitet. Har däremot tillräckligt med pengar kan man besöka festivalen fler gånger. Det är också möjligt att fortsätta aktiviteter och träffa människor på andra ställen. Men det är lätt hänt att det rinner ut i sanden.

I terapi träffas man oftast en gång i veckan under en längre tid. Det ger bra med möjligheter att träna hemma och komma tillbaka till gruppen och dela med sig av sina erfarenheter.

GRUPP

Ängsbacka: ****
Terapi: **

Att hamna i en bra grupp är lite av ett lotteri både när det gäller Ängsbacka och terapi. Forskning har visat att grupper med blandade personligheter är har en positiv terapeutisk effekt. Det är bra när människor i olika sinnestillstånd interagerar. De som mår bättre kan ge kraft åt de som mår sämre. Om alla mår dåligt kan de trigga varandra att fortsätta vara kvar i det dåliga måendet, vilket är en risk för terapigrupper.

GEMENSKAP

Ängsbacka: *****
Terapi: ****

Gemenskapen i terapigrupper brukar oftast vara bra. Man har ett gemensamt mål som man jobbar mot och man har ofta stor förståelse för varandras känslor och erfarenheter. Snäppet bättre borde nog gemenskapen vara på Ängsbacka. Där kan man umgås mer intensivt och med fler människor. Att inte bara prata problem är oftast bra för humöret och för gemenskapen.

MILJÖ

Ängsbacka: *****
Terapi: *

Såvida man inte avskyr campingmiljö och att bo i tält, så krävs det ingen Einstein för att förstå att en miljö i vacker natur är mycket trevligare än väntrummet på öppenpsyk.

PRAKTISKA FÄRDIGHETER

Ängsbacka: **
Terapi: ****

De flesta workshops på Ängsbacka är inriktade på att utveckla andliga kvalitéer. Terapi fokuserar nästan uteslutande på praktiska färdigheter som går att använda i vardagen.

MEDICINSKT STÖD

Ängsbacka: *
Terapi: *****

Det finns förmodligen inga läkare som kan skriva ut medicin på Ängsbacka. Å andra sidan kan deltagaren redan ha medicin utskriven om så behövs. Viss problematik kräver medicin för att öka sannolikheten att må bättre. Det är dock alltid bättre att prova på terapi innan man börjar med medicinering. Kombinationen terapi+medicinering har visat sig ha bäst effekt mot de flesta typer av psykologisk problematik.

KOSTNAD

Ängsbacka: ****
Terapi: *****

Att åka på alternativ festival till Ängsbacka är inte billigt. ca 5500 kronor för en vecka. Men att gå i terapi är inte heller billigt. Det kostar mellan 300-1500 kronor per timme. Har man tur kan man få det gratis via sjukvården, men dit är det lång kö.

RISK

Ängsbacka: ****
Terapi: **

I den här kategorin är ett högt betyg inte något eftersträvansvärt. Det som oroar mig mest med alternativa behandlingar är riskerna. Den största risken med alternativa behandlingar är om de vänder sig bort från verkligheten. Att det blir en verklighetsflykt där man konfronterar känslor men inte den praktiska integrationen med vardagen. Att fly verkligheten brukar oftast försämra problematik i längden. Kortare stunder av verklighetsflykt ägnar vi oss alla åt, men längre typer av verklighetsflykt, som att spela tv-spel för mycket eller i det här fallet att komma bort från civilisationen och ägna sig åt att harmonisera med naturen påverkar oss negativt. Ett undantag är gamla människor som kan må bra av att koppla bort sig från vardagen mer och mer och komma närmare ett mer harmoniskt och okomplicerat sinnestillstånd. Terapins utgångspunkt är i stort sett alltid att kunna hantera vardagen så bra som möjligt så att man kan må så bra som möjligt.

Förutom verklighetsflykt finns alltid risken att man stöter på manipulerande människor i dessa kretsar. Människor som ser sig själv överlägsna rent andligt och som bokstavligen lever för att bli dyrkade och få uppmärksamhet. Att bli manipulerad är aldrig bra och man förlorar då många viktiga egenskaper som tex självkänsla, frihet och pengar. Att marknadsföra andlighet är alltid ett vågspel av manipulation och sanning. Och risken är att vissa människor kliver över den gränsen. Detsamma gäller naturligtvis inom terapin, där vissa terapeuter manipulerar och styr sina klienter alldeles för mycket, i egna syften som pengar eller spänning.

KUNSKAP

Ängsbacka: **
Terapi: ***

Det finns en stor total kunskap på Ängsbacka. Tyvärr kan det vara svårt att veta vem som har vilken kunskap. Legitimerade terapeuter ska ha en viss mängd kunskap. Tyvärr är inte alla terapeuter uppdaterade med senaste forskningen. Tyvärr är alla terapeuter inte heller särskilt inkännande och förstående när det handlar om människors lidande. De flesta terapeuter är bra, men en legitimation är ingen garanti för medkänsla. På Ängsbacka kan man dock förvänta sig medkänsla.

TOTAL EFFEKT

Ängsbacka: ***
Terapi: ***

Jag skulle vilja påstå att Ängsbacka och terapi har likvärdig effekt mot psykologisk problematik. Båda har sina styrkor och svagheter som ni kan se ovan. Att Ängsbacka är galenskap tror jag därför inte. Att det skulle kunna vara utvecklande personligt, tror jag mycket väl att det skulle kunna vara. Detsamma gäller terapi. Potential finns till utveckling, beroende på omständigheter och vilket stöd man har turen att få.

MINA EGNA REFEKTIONER

Jag är buddhist och inte främmande tankar kring andlig utveckling. Personligen tycker jag att fokus på energier och saker som man inte vet existerar är bortkastad tid. Jag ägnar mig åt reflektion och konkreta övningar. Visst, jag kan tycka det är lustigt när personer försöker hitta sina inre djur, krama träd och mobilisera energi för att stöta bort människor fysiskt. Men dessa moment kan fylla en funktion för vissa människor. Ibland går det dock till överdrift, som i filmen “Three miles north of Molkom” där en workshopledare springer rakt in i en kvinna i full fart. Det är misshandel, det är inte personlig utveckling.

Ängsbacka har ett ansvar för att de workshops som bedrivs inte är skadliga. Jag ställer mig lite tveksam till “bastuupplysning” där man går in i ett mörkt tält i några timmer och bastar fram psykoser. Det kanske vissa tycker är en upplevelse, men jag har svårt att se hur det kan vara rehabiliterande.

I det stora hela är jag dock positiv till Ängsbacka. Jag kan tänka mig att åka dit och hålla en workshop om min välmåendehexagon för att belysa välmående ur olika perspektiv. Balans är alltid bra.