Jag är sjuk. Förkyld. Febern härjar på låg nivå. Kroppen är trött men hjärnan är fortfarande ganska pigg. Så är det ibland. Människor blir sjuka. Sjukdom påverkar disciplinen.

Vissa blir jättestressade när de är sjuka. Det blir mindre inkomst. Dagar försvinner. Själv tycker jag det är helt ok att vara sjuk. Kunna ta det lugnt med gott samvete. Annars brukar jag ta det lugnt med dåligt samvete.

Den kom lite olägligt, den här sjukdomen. Här har jag planerat i flera veckor att jag ska rivstarta i januari, med tidiga mornar och fantastisk arbetsinsats. Istället behöver jag vila upp mig en smula.

Men det är ok. Sånt är livet. Planer spricker. Det enda man kan förvänta sig med säkerhet är att saker inte blir som man har tänkt sig. En disciplinerad människa anpassar sig och vilar när det behövs.

Så nu tar jag det lugnt tills jag blir frisk och jobbar så mycket jag orkar.

Det är lätt för mig att säga, eftersom jag är förkyld och med all sannolikhet kommer bli frisk igen inom en snar framtid. Alla sjuka är inte lika lyckligt lottade. Vissa ska till och med dö.

Jo, jag vill prata om döden. Det känns rationellt att prata om döden för att lösa upp mystikens och rädslans grepp. Men det är lätt för mig att säga eftersom jag inte är i närheten att dö.

Det är svindlande att tänka på döden eftersom vi inte vet hur det är att vara död. För troende innebär det paradis, eller någon värre variant av evighet. För andra innebär det icke-existens. Egentligen är det lika svindlande att tänka på hur man blev till. Ett ägg befruktas, celler delas och allt det där. En kropp utvecklas, ett medvetande utvecklas, så småningom?

Jag gillar Sokrates tankar om döden innan han var tvungen att svepa sin bägare med gift. Han menade att han antingen kommer till paradiset, vilket är underbart, eller i en djup sömn, vilket är ännu mer underbart för den som gillar att sova.

Men vi ska inte romantisera döden. Inte heller frukta den till sådan grad att den ger oss ångest. Vårt mål är liv och välmående. Det är hela vitsen med min ansträngning att bli mer disciplinerad. Just nu är jag sjuk, men jag gör mitt bästa ändå.

Den där inre gnistan att göra sitt bästa är väldigt viktig.