Syriens invånare har fått nog av auktoritärt styre som gynnar vissa och missgynnar många. De tar till den metod som finns: Att säga ifrån. Att säga ifrån offentligt genom offentliga demonstrationer. De riskerar att dö av denna handling, men de ger sig ändå inte. Har man fått smaka på friheten, vill man inte tillbaka.

I Egypten gick militären till slut med på invånarnas krav. I Libyen vägrade Khadaffi att se sig besegrad. Då gick gemensamma styrkor med USA och England i spetsen in och stöttade revolutionen. Det sades klart och tydligt att mord mot medborgare som demonstrerar för frihet inte tolereras.

Nu har Syrien kämpat i många veckor. Dödstalen ökar. Ändå kommer inget stöd till Syrien. Fördömanden haglar mot regimen, men inget praktiskt görs för att förhindra morden på medborgarna. Nu tror jag det är ganska nära inbördeskrig och revolution i Syrien. Då kommer omvärlden förmodligen ingripa för att förhindra massaker på civila. Men ska det verkligen behöva gå så långt innan någon ingriper? Ska vi behöva sitta på klippans rand, innan någon kommer och leder oss bort från det livsfarliga tillståndet?

Det kanske verkar som att jag förespråkar en militär insats i Syrien. Jag vet ärligt talat inte vad som är rätt eller fel i frågan… Jag är för icke-våld. Men jag är också för att försvara sig med våld vid livshotande situationer. Det känns som att situationen är ganska livshotande just nu… så det kanske är dags att hjälpa Syrien med mer än ord. Galna diktatorer kan inte vinna över hela världen. Giriga människor kan inte styra självtänkande människor som inte vill utnyttjas för andras vinning.

Vad kan Sverige och Carl Bildt göra då? Ja, jag har faktiskt ingen aning… Sverige har för lite militär makt för att praktiskt göra nåt i nuläget. Det vi kan göra är att stötta Syrien moraliskt och kanske också med vård, teknologi och liknande saker. Håll det hela så enkelt och opolitiskt som möjligt. Människor mördas. Ej tillåtet. Åtgärd. Det är såklart FN som ska se till att oskyldiga människor inte mördas i länder som saknar fungerande lagar.

Samtidigt känns det så hopplöst kortsiktigt att gå in militärt, utan att hjälpa till efteråt. Som i Egypten. Fortfarande massor av strul.

Det behövs rättigheter och lagar större än länder! Och ett samfund som vågar se till att de följs.

svt1 sr dn12 svd1 ab1 ex1