STAR WARS 4 – A NEW HOPE (1977)

Jag föddes samma år som den här filmen släpptes på bio. Kanske var jag 7-8 år när jag såg filmen för första gången. Öppningsscenen med Darth Vader skrämde livet ur mig, men jag minns fascinationen för den värld som George Lucas målade upp. Rymdskepp, laser, robotar, underliga varelser. Filmen hade allt. På den tiden.

Nu i efterhand kanske man kan klaga lite på skådespelandet, framförallt av Mark Hamill som spelar Luke. Å andra sidan får filmen en djupare filosofisk dimension såhär i efterhand, som man inte tänkte på när man var 7-8 år. Den episka kampen mellan det goda och det onda. Inte bara på global, utan också individuell nivå. Lockelsen att ansluta sig till “fel” sida.

Jag brukar gradera filmer efter hur sevärda de är och hur mycket filmen påverkat mig. Star Wars 4 får 100 av 100 i betyg. Ingen annan film har påverkat mig så mycket. Om jag bara fick ta med mig en film till en öde ö, skulle det förmodligen bli denna film. Science fiction nörd som jag är.