Den 10e november fyller jag 35 år. Den 15e november börjar jag på mitt nya jobb. Jag ska jobba för Custice AB, med social media, skriva rapporter och pressmeddelanden. Det känns riktigt skönt efter ett drygt halvår som arbetslös.

Det har varit ett långt år. Många besök hos läkare, försäkringskassa och arbetsförmedling. Allt för att hitta en lösning på en vardag som saknar sysselsättning och rutiner.

Egentligen började den här perioden initiativlöshet redan för två år sedan, under sista terminen på universitetet. Jag vet inte varför, men en vardag utan måsten gör mig passiv. Passivitet gör att jag mår dåligt. Förr i tiden fick jag ångest av att må dåligt. Nu för tiden fördriver jag mest tiden och försöker få dagarna att gå. En känsla av rastlöshet gör att alla initiativ försvinner och projekt dör ut innan de dragit igång ordentligt.

Och jag ska inte ha några andra ambitioner än att göra ett riktigt bra jobb framöver. Att lägga ner tid och tanke på de arbetsuppgifter jag har. Allt annat får komma i sinom tid. Man måste inte vara bäst. Det räcker med att ta sig framåt, en dag i taget. Jag känner mig i alla fall fri. Fri från jobbcoaching och rehabilitering. Det är ju jobba jag vill göra. Vara till nytta.