Twitter har talat. Twitter vill mycket hellre att jag ska skriva en krönika om “roliga apor” än om “Birro-hjälte eller hycklare?”. Roliga apor vann en en övertygande seger med rösterna 8-2. Jag analyserar inte detta ytterligare, utan fortsätter helt enkelt med krönikan om roliga apor.

ROLIGA APOR

Finns det någon som inte gillar apor? De är spexiga. De kan klättra. De har personlighet. De är människans närmaste släkting.

På djurparker är min höjdpunkt att titta på aporna. Den där stora alfahanen som bara sitter och glor och ibland drämmer till en unge. Grupphetsen som urartar i högljudda uppgörelser. Små apor med stora ögon.

Mitt i denna upplevelse finns naturligtvis någonting tragiskt i luften. Att de är instängda. Vissa i minimala glasmontrar. Men det förstår vi. Djurparker är inte deras naturliga miljö. Därför är kanske naturfilmer om apor mycket roligare att titta på.

Många apor är utrotningshotade. Det tycker jag inte om, eftersom jag gillar apor. Bergsgorillor finns det bara runt 600 individer kvar av.

Bergsgorillor.

Apor som badar

Fulla apor.

Apor skrattar åt hundpenis.

Elak apa knuffar ner kompis i vattnet.

Apa leker med hund.

Det var allt för “Roliga apor” den här gången!

Ha en trevlig fortsatt tisdag Twitter! Och tänk på utrotningshotade djur då och då. Steg för steg höjs medvetenheten så att djuren kan skyddas bättre. Tänk på Birro också ibland. Vad har han gjort för ont?